Förfrågan och behovet av höghastighetsinternetuppkopplingar blir bara större och större för varje år som går. Metoden för att lägga fiberkablar för detta var länge att helt enkelt med grävmaskiner gräva upp vägar, lägga ned kablarna och sedan fylla igen hålen. Idag har man dock tillgång till en teknik man kallar microtrenching.
I den gamla metoden gjorde man ju som sagt ganska så stora hål i vägar och mark för att kunna lägga kablarna. Detta betydde även att det krävdes en hel de mer material när hålen skulle åter fyllas igen. Hade man grävt i en gräsmatta eller liknande är ju detta inte en sådan stor sak, men när man helt plötsligt måste göra detta mitt i en stad med asfalterade vägar och trottoarer har man ju ett betydligt större jobb framför sig.
Microtrenching däremot använder speciella verktyg och maskiner för att göra djupa skåror bara några centimeter bred där kablarna sedan kan läggas. Det säger ju sig själv att dessa hål kräver mycket mindre arbete för att täcka, men fördelarna slutar inte bara där. Den gamla metoden lät arbetare lägga mellan 75-90 m kabel per dag, men med microtrenchingmetoden kan detta ökas till mellan 200-400 m per dag. Och kostnaden för hela projektet kan minska med så mycket som 50 %. Detta är således något som gynnar inte bara firman som lägger kabeln utan även de som beställt fiber och alla i området som på något sätt skulle hindras av att stora maskiner arbetar längst gatan.
De speciellt framtagna maskinerna för denna metod använder sig av diamantklingor och snurrar med så pass hög hastighet att materialet man skär i inte slås upp utan pulvriseras istället. Fördelarna med detta är tvåfaldig: först får man ett riktigt jämnt och fint spår med stående väggar och sedan förenklar det även återfyllningsprocessen ytterligare.
För att se exempel på hur detta går till kan man titta på videon i denna artikel från Utsikt bredband.